Johans och Johanna Lovisas testamente 1904


Hermans föräldrar upprättade ett testamente i maj 1904, som finns bevarat bland de papper som idag finns hos Sven-Olof Nylund.  Med detta testamente delar föräldrarna hemmanet mellan sönerna Herman och Emil, men förutsätter att Emil skall återkomma till Finland för att få ut sin del av hemmanet.  Dessutom ålägger testamentet Emil att betala 400 mark till hemmanet för varje år han vistats i Amerika.  Bröderna åläggs dessutom att stå för sina systrars Idas och Signes hemgifter, ifall att de gifter sig efter att föräldrarna dött.  Ifall att systrarna inte gifte sig skulle de ha rätt att bo kvar på gården, och få ett visst underhåll av bröderna.  Det är intressant att se, att för endast drygt 100 år sedan var det sed med hemgift i form av  husdjur, möbler och kläder!


Varför föräldrarna upprättade det här testamentet - och varför just vid denna tidpunkt - vet vi naturligtvis inte, men det finns vissa ledtrådar bl.a. i Emils brev från Amerika, som du kan läsa på sidan om Hermans bror Emil. Under våren 1904 torde det ha stått klart för föräldrarna att Emil inte riktigt tycktes klara sig så bra i Amerika, och att de inte kunde vänta sig någon ekonomisk hjälp därifrån - tvärtom skriver han strax innan detta testamente uppgörs, att han önskar att de betalar hans skuld till Nykvist på 100 dollar till Nykvists bror Albert Riippa.  Detta kan ha varit en orsak till att föräldrarna vill försäkra sig om att hemmanet gick till Herman ifall inte Emil kom hem och gjorde rätt för sig.


Dessutom verkar det som om föräldrarna inte mått bra under föregående höst och vinter, och kanske de därför vill ordna upp hemmanets - och Hermans familjs - framtid.  Herman och Sofie hade ju gift sig i juli 1903, och vid den tidpunkt testamentet skrevs är deras första barn på väg - Johannes föddes  6 månader efter att testamentet gjordes upp.


Efter den här tiden blir det allt längre uppehåll mellan breven från Emil och i juni 1909 skriver han att han inte fått något brev hemifrån på 3 ½ år.  Under den tiden hade det skett stora omändringar på hemmanet, vilket du kan läsa mera om på följande sida.
Här nedan har jag renskrivit testamentet, och till höger kan du läsa det i original.






                      Testamente

Härigenom hafva vi äktamakar Johan 

Johansson och Johanna Lovisa Johansdotter 

Tast eller Nylund efter moget betänkande 

förgodt funnit att upprätta följande testa-

mente:


Då endera af oss med döden afgår, skall 

den efterlefvande få besitta den dödes andel 

i vårt gemensamma bo, både i fast- och lös

egendom, af hvad namn och slag den vara 

må, och således boet orubbadt tills sin död.



Sedan vi båda äro aflidna, skola våra sö-

ner Herman och Johan Emil blifva ägare 

till hälften hvardera af vårt ägande Tast hem-

man och all oss tillhörig lösegendom af hvad 

namn och slag den vara må, med undan-

tag af bageribyggnad och tomtplan där den 

står samt våra gångkläder.


Vår son Johan Emil, får tillträda sin hälft 

af egendomen med villkor att han inbeta-

lar till det gemensamma boet fyrahundra 

(400) mark för året, beräknad från den 13 

februari 1903, då han reste till Amerika. Vill 

icke Johan Emil inbetala det föreskrifna be-

loppet till det gemensamma boet eller hälften 

däraf till sonen Herman eller om han icke 

återkommer från Amerika för att bebo sin 

andel inom tio(10) år sedan vi båda äro aflid-



na, blifver sonen Herman ägare till hans an-

del i fast och lösegendom emot en utlösen af 

tvåtusen (2000) mark till honom, hvilken utlös-

ning är förfallen till betalning, utan ränta, 

först då han hemkommer från Amerika.




Af denna egendom skola sönerna Herman 

och Johan Emil gemensamt betala i arfsut-

lösen efter oss till våra döttrar Ida och Signe 

Maria tvåtusen (2000) mark åt hvardera, samt 

i hemgift en mjölkko, tre får, en byrå, två sän-

gar, två bord, tre stolar, en toalett samt säng- 

och gångkläder efter ortens sed åt hvardera 

samt dessutom åt Ida en symaskin då de 

gifta sig eller med allo flytta från föräldra-

hemmet, om de ej redan under vår lifstid 

erhållit hemgiften.





Skulle sonen Johan Emil ej fullgöra 

föreskrifna villkor och han således gå förlu-

stig äganderätten till fast- och lösegendomen 

samt sonen Herman får träda till hans rätt, 

då skall Herman ansvara för Johan Emils 

andel i utlösningar och hemgifter.



Om döttrarna icke gifta sig, äga de rätt 

att få bo och hafva sitt hem i föräldrahemmet, 

samt af testamentstagarna eller deras rättsin-

nehfvare få fritt upphälle, kläder och vård 

till sin död, då de äfven böra deltaga i går-





dens arbete efter förmåga. I sådant fall utgif-

ves ej kor och får åt dem. Deremot är ut-

lösningen och annan i hemgiften bestämda per-

sedlar förfallen till betalning då testamentsta-

garna få tillträda egendomen.



I den fastegendom sönerna bekomma ge-

nom detta testamente tillkommmer deras hust-

rur ingen giftorätt.


Nedervetil, den 6 maj 1904.

Johan Johansson Tast eller Nylund, hustru
             Johanna Lovisa Johansdotter Tast
                                                 eller Nylund.

(bomärke)                 (bomärke)



Att testatorerna Johan och Johanna Lovisa 

Tast eller Nylund, dem vi personligen känna, 

vid sundt förnuft och oss veterligen af frivilja 

testamenterat och förordnat på ofvanstående 

sätt, hvilket testamente J. Wenelius på deras 

begäran författat och för dem uppläst, och 

det de förklarat vara deras yttersta vilja 

samt egenhändigt underskrifvit med sina bomär-

ken under sina namn, kunna vi såsom där 

till kallade  och på en gång närvarande vittnen 

intyga. Dag som ofvan.


Anders Porko                               Amanda Porko


Alina Wenelius                             J.Wenelius