Selma Kristina, född 29.4.1871, död 11.11.1902 

Enligt uppgifterna i släkttabellen gifte sig den äldsta systern Selma med Gustaf Richard Andersson Ring i Amerika.  

Richard var född 27.4.1872 i Merjärv i Kronoby. Han var murare och bagare, och enligt Sigurds uppgifter for han till Amerika år 1889.  Vilket år Selma for till Amerika visade sig svårt att få reda på och orsaken till detta framkom av en händelse när jag hittade tidningsuppgifter om en rättegång som rörde Richard Ring.

Österbottningen rapporterar nämligen i januari 1899 om ett stöldmål i Tast i Nedervetil, där Richard anklagas för stöld av en plånbok innehållande en stor summa pengar. Richard själv påstod sig ha hittat plånboken på Johan Tasts gård. Under rättegången framkom det att Richard hade varit anklagad för stöld också i april 1892, men att då det målet kom upp till behandling hade Ring farit till Amerika.

Om paret rymde till Amerika tillsammans, eller om Richard for ensam och sedan sände efter Selma, trodde jag att vi aldrig skulle få reda på. Men amerikanerna höll noga reda på vilka immigranter som kom till landet - redan då - och i Ancerstry.com har jag nu hittat information om hur de kom till Amerika 1892. 

De kom från Liverpool till New York med skeppet "Etruria" den 13 juni 1892.  Som avgångsort Finland har de uppgivit Helsingfors. Selma registrerades som 21 år gammal ogift kvinna, Richard som 20 gammal arbetare.  Båda hade 1 bagagekolli med sig och uppgav sig vara på väg till Minnesota, och båda uppgavs kunna läsa och skriva. Selmas överfart hade skett i område (hytt?) No. 5 akterut, medan Richards reseplats uppges som Port ally.

Vid den här tiden 1892 fanns Richards bror Anders Emil och hans fru Selma (f. Wentus) i Superior, och det var antagligen till dem som paret först begav sig.  Enligt uppgifter i "Wisconsin Marriages pre-1907" gifte sig Selma Kristina Tast och Gustav Richard Ring  i Douglas county, Wisconsin den 25 juni1892. 

Kanske bilden till höger är deras bröllopsfoto.

Sex månader senare föddes deras dotter, Ines Adelia i Superior, Wisconsin den 16.12.1892, enligt bevarad dopattest. Dessa uppgifter finns också införda i den familjebibel som tillhört familjen Ring och som du studera närmare på Ringes-sidan.

Dottern dog i "tvinsot" ett och ett halvt år senare och paret Ring återvände till Finland (1898) och flyttade enligt uppgift från Kaino till Kaitfors och därifrån till Tast.

Jag har kopierat allt jag hittat om rättsfallet i Österbottningen, och skrivit rent texten, för den gamla typografin är rätt svårtydd.  Historien föranledde också en synnerligen intressant offentlig polemik mellan två högt uppsatta personer, kronolänsman V. Olander och häradsdomare C. J. Slotte, som du kan läsa i sin helhet nedan.  Särskilt Slottes fräna kritik av byråkrater, som han framför i sitt sista inlägg får dagens tidningsdebattörer att blekna...

Richard blev i februari 1899 dömd till 9 månaders fängelse. Den sista notisen om offentlig konkursauktion av bagaren Richard Rings egendom väcker många tankar och starka känslor om hur mycken tragedi som ligger bakom sådana här historier.  Hustrun Selma blev på grund av detta ställd på bar backe - huset, bageriinrättningen, kon, möblerna och till och med husgerådet såldes på konkursauktionen.

Selma dog på Tast i november 1902 i en ålder av 31 år.  Dödsorsaken var lungsot enligt uppgifter som härstammar från brorsonen Johannes släktanteckningar.

Dödsannonsen här till vänster fanns införd i Österbottningen den 14.11.1902. Var Selma blev begraven vet jag inte, den har inte hittats på gravgården i Nedervetil.

Efter att Selma dött såldes hennes tillhörigheter, bla en handdriven symaskin på frivillig offentlig auktion (9.12.1902) - enligt en annons i Österbottningen.

Richard återvände 1903 till Superior tillsammans med Hermans bror Emil. Både Richard och hans bror, Emil Ring, förekommer i Emil Nylunds brev (tyvärr med mindre smickrande omdömen - mera om det kan du läsa om via länken i Emils ruta härintill). 

Marianne Blomqvist har bevarat ett fint "Amirika-album", som högst antagligen har tillhört Selma och Richard.  Senare har albumet övertagits av Selmas syster Ida Nyström och slutligen via Idas son Huga kommit i Mariannes mammas, Adele Storsveds ägo.

I albumet finns många foton av syskonen Ring och då jag också har varit i kontakt med nulevande släktingar har Ringes" fått en egen sida här i släktkrönikan.

På kommande:

Selmas/Richards album>

Foton på Selma och Richard>
Läs om Ringska stöldmålet>

*************************

Signe Maria, född 3.5.1886, död 6.3.1917

Det enda jag vet om Signe är den information som finns i släkttabellen, dvs. att hon dog i lunginflammation.

Signe hade dock tydligen varit sjuklig också som yngre, eftersom Hanna varit till Helsingfors för att konsultera professor Bonsdorff in september 1904.  Här det vykort Hanna skickar hem till Johan.

Det finns också två bevarade vykort, som hon skickade till sin svåger Hugo Paasiala och till sin svägerska, Sofie.

Bland Helge Nyströms efterlämnade brev fanns också bevarat en vacker inbjudan till Signes begravning, som fadern Johan låtit trycka och skickat ut till släkt och vänner, som brukligt var vid den här tiden.

Mera om Signe>  Kommer senare

Ida Johanna, född 17.11.1874, död 26.2.1947

Ida gifte sig med Hugo Alexander Paasiala, som kom som måg till Tast 1905.  Hugo tog namnet Nyström, och sonen Helge bodde kvar på gamla hemgården till sin död 1960. Helge hade ingen familj.

Bland Sofies vykort fanns bevarat ett gratulationskort som torde vara skickat till Ida med anledning av hennes förlovning med Hugo.

I Idas och Hugos kammare i gamla stugan på Tast hängde några gamla inramade foton på väggen, bl.a. ett som jag tack vare en artikel i Åågliide identifierat som Nedervetil Sångförening anno 1925.  Enligt artikeln var Ida en av de grundande medlemmarna 1895, då hon alltså var 21 år gammal.  På bilden känns Ida igen på sina kännspaka ögonlock, hon sitter rätt långt till höger i tredje raden med en något mörkare blus än de andra kvinnorna.

Ida var 31 år gammal när hon gifte sig med Hugo och på basen av vissa bevarade brevfragment har jag dragit den slutsatsen att Ida hade en käresta som for till Amerika kring sekelskiftet.  Vem han var och vad som hände med honom vet jag inte.

Hur som helst så bildade Ida alltså familj med Hugo, och de övertog senare en del av hemgården. Det kan du läsa mera om på sidan om hemmanet. Hugo och Ida var ett ståtligt par, och det finns flera fina fotona av Ida och Hugo, som du kan titta på via länken nedan.

Det finns en färglagd förstoring av Idas och Hugos brudfoto i deras kammare i gamla stugan.  Idas brudklänning lär ska ha skänkts till Gamlakarleby museum på 60- eller 70-talet, man jag har inte kontrollerat om detta stämmer.  Hugos kostym däremot hängde kvar på vinden ända tills för några år sedan och finns nu i drängkammaren på Loftet vid Hembygdsgården.

Hugo var mycket lång (och Ida liten) - och det berättas att pojkarna retades med hans längd - bla. genom att ropa:  Komin å skåda, farbror Hugo byri fall...

Hugo var i något skede sjuklig och fick behandling på diakonissanstalten i Helsingfors - vad han led av vet jag inte, men på följande sida kan du titta på ett kort som han skickat hem till sonen Hugo, och läsa ett brev han skrev till Ida.  Hugo lär inte ha varit speciellt förtjust i Helsingfors, utan lär ha beklagat sig över att där fanns så mycket folk - "som bara gick fram och tillbaka, och int visst di alls vart di va på väg"...

Sonen Helge föddes i februari 1907.  Som 18-åring gick han på Folkhögskolan i Kronoby. Från den tiden finns det bevarat en del foton och brev, som du kan titta på under fotolänken nedan. 1927 blev Helge inkallad till militärtjänst i Vasa, men han blev rätt snabbt hemförlovad, efter en tid på militärsjukhuset.  Helge som 63-åring i hjärtinfarkt, då han var i Keuru på undersökningar och behandling för vad han trodde var lungorna.

På kommande:

Vykort, brev och annat som tillhört Ida, Hugo och Helge> 

Foton på Ida och hennes familj>

*********************************

Johan Emil, född 28.7.1881, dödförklarad i Amerika 1.1.1947

Emil for till Amerika i februari 1903 - han var då 22 år gammal och reste tydligen utan pass tillsammans med svågern Richard Ring.

Emigrationen från Österbotten och också Nedervetil var stor under dessa år - jag har samlat en del information om emigrationen, bla. tidningsskriverier och statistiksiffror, som du kan läsa om på sidan om Emils emigrantliv.

En delorsak till att Emil for iväg var Bobrikoff-regimens påbud att finska pojkar kunde inkallas i ryska armén. Åren 1902-1904 var det mycket vanligt att unga män rymde till Sverige och vidare till Amerika, Australien och till och med till Syd-Afrika, för att komma undan den ryska värnplikten.

Åren 1902-03 var dessutom missväxtår, så det lockelsen att åka till Amerika "för att tälja guld" låg säkert säkert i luften.

Emil skrev till en början flitigt till sina föräldrar och syskon, men småningom blev det allt längre mellan breven och efter 1919 hördes inget mera av honom.  Då hade han i en längre tid beklagat att han pga sina "tråkiga omständigheter" inte kunnat komma hem, fast han drömde om det.

Emil hade svårt att få arbete, och arbetet var tungt och dåligt betalt.  Sällskapet var inte heller alltid det bästa – och Emil tycks ha haft lätt för att falla för livets frestelser...

På kommande:

Mera om Emils sorgliga emigrantliv i Minnesota och Wisconsin och hans brev i "original".

Emils namn förekommer vid alla bouppteckningar och arvsskiften under hela första delen av 1900-talet.  Efter att syster Ida hade dött 1947, inledde Herman och Idas son, Helge, processen att dödförklara Emil.  Pappren finns bevarade och kommer småningom in här

Foton av Emil >

*******************************

Den här dödsanmälan över brodern Ernst Viktor finns i original hos Sven-Olof.  Ernst Viktor blev alltså knappt 14 år gammal och han dog fem månader innan Selma dog.

Ester Adele, född 20.3.1892, död 5.3.1899

Lilla Ester gick ett tragiskt öde till mötes.  Hon dog i blodförgiftning som 6-åring. Det har berättats, att lilla Ester satt och hjälpte till att skala potatis, när några vänner lockade henne ut att leka.  Ester stack kniven i förklädsfickan och sprang ut.  Tyvärr snubblade hon och fick kniven i magen.  Då det inte fanns någon antibiotika i slutet av 1800-talet kunde flickan inte räddas.

Notisen om Esters tragiska död är från Österbottningen där den publicerades två dagar efter hennes död.

Åsa i Norge har ett stort, inramat foto av Ester, som fanns i gamla stugan på Tast. Fotot är en förstoring från den här bilden av det äldsta och yngsta barnet, dvs Selma och Ester. Bilden måste vara tagen något tag kring år 1898-99, efter att Selma kom hem från Amerika 1898.