Gamla hemgården i Tast

Den gamla hemgården i Tast är ursprungligen byggd i Vetil(?) på slutet av 1700-talet och flyttad till Tast på 1800-talet. Om det var Hermans far eller morfar som lät flytta gården vet jag inte.


Äldsta årtalet som finns inristat i en balk uppe på vinden är 1802. Hermans föräldrar delade hemmanet mellan sina barn. Dottern Ida och hennes man Hugo blev kvar på den gamla gården, medan Herman och Sofie byggde sig ett nytt hem (1909-1912) på andra sidan om uthuslängan.

När Idas och Hugos son, Helge Nyström, dog barnlös 1961 såldes gården på auktion. Bröderna Nils och Sigurd ville inte att gården skulle gå ur släktens ägo, så Nils ropade in gården, och enligt överenskommelse köpte Sigurd senare gården av Nils för 250.000 mark.  Köpebrevet fanns ännu bevarat hos Lars-Johan Nylund.

Sigurd och Märta byggde senare om den gamla bastun till ett sommarhem och tillbringade en hel del tid på Tast särskilt efter att Sigurd blev pensionerad. Det följde väldigt litet lösöre med köpet i tiderna, och de verktyg och möbler som under årens lopp samlades ihop på gården, finns idag på hembygdsmuséet.  Hembygdsmuseets dräng- och pigkammare i loftet är sgs helt och hållet inredda med saker som Märta och Sigurd skänkte till museet ca år 2005.

Sommaren 2022 sålde Sigurds dödsbo gården till Johannes Nylund, en sonson till Herman.



En bildkavalkad av gården genom tiderna:


Den här bilden är kopierad från Hembygdsboken och där skymtar Nylundarnas gamla hemgård bakom huset i förgrunden (som torde vara Granlunds).  Gamla hemgården känns igen på de kännspaka halvcirkelformade vindsfönstren.  


Uthuslängan stämmer också med verkligheten.

________________________


Så här såg bastun och fähuset ut i början av 1960-talet. Kusinerna Björn och Sven-Olof Nylund på brunnslocket.



Detta torde vara de sista inhysingarna i gamla gårdens /`(Nyströms) fähus. Bilden fanns bland Helge Nyströms foton längst bak i  Selmas/Idas fotoalbum, som idag finns hos Marianne och Sten Blomqvist i Kvevlax. 

Datum? Kanske något tag på 1950-talet?








 


De två ritningarna här nedan, daterade 1937, hittade jag i Helsingfors Universitets Etnologiska institutions digitala arkiv.


Den första ritningen är ett tvärsnitt av gamla gården:

Ritningen är gjord av Irja Sahlberg.  Hon var antagligen en studerande eller doktorand som reste land och rike runt och dokumenterade gamla byggnader och hantverk. 


Så här står det om den här ritningen:


Nedervetil, Tast. boningsbyggnaden hos Nylunds. 1. stugan 2 och 3. ändkamrarna 4. dörrkammaren 5. farstun 6. framstugan. Trappan är ny. (Alla benämningar även skrivna med folkmålsalfabet).


Den andra ritningen föreställer ett gångjärn från stugdörren - som tyvärr inte finns kvar mera.

 

____________________

Den gamla brunnen - som också finns omnämnd i Johans och Johannas testamente från år 1904 - är 9 meter djup, har ett stenlock av imponerande mått.  Brunnen hade alltid kallt och friskt vatten.  

 

Sigurd konstruerad på 1970/80-talet en brunnsvinda enligt gammal modell, men tyvärr murknade stolpen och föll ner i början av 2000-talet.



Under 1960-talet fixade Sigurd upp gården genom att måla både huset och taket. Dessutom revs kvistens gamla, fallfärdiga tak, och  ersattes av ett nytt, som Sigurd ritade i en stil som passade in på huset.  Sigurd lät också återställa den gamla imponerande stegen, som var alldeles murken.  1969 var gårdens ytrenovering klar.





Under den här tiden renoverade Sigurd och Märta också den gamla bastubyggnaden till en användbar Lillstuga, genom att förstora fönster och dörr.  Senare byggde de till både farstu och bastu. Fähuset var i dåligt skick och revs ner.


Märta Nylund, hennes syster Margit Jungarå (f. Storsved) och hunden Sami. 1969























Här syns den tillbygda farstun.


Och nedan uthuslängan där det tidigare fanns både stall och längst borta i ändan en handelsbod i början av 1900-talet.  I längan fanns också en stor, gemensam mangel, som var i användning ännu in på 1960-talet.