
Folkhögskolan grundades 1891 som den första svenska folkhögskolan i Finland. Att den placerades just i Kronoby var ursprungligen inte alls självklart, men personer med Kronoby/Nedervetil-bakgrund lobbade hårt i Helsingfors och lyckades. Den nya skolan var naturligtvis till en början helt unik i regionen och i bilagan nertill kan du lästa vad Wasa Tidnings korrespondent skrev om skolan.
Folkhögskoleidén kommer ursprungligen från Danmark, där prästen Grundtvig ville skapa en ny skoltyp på nationell grund som motvikt till de tyska latinskolorna. Folkhögskolorna ville vara en ungdomsskola som förenade bildning och praktiska färdigheter, och de byggde starkt på nationelle och kristliga värden. Folhögskolorna i Finland var från början samskolor, med både flickor och pojkar som elever.
En skola för landsbygdens ungdom
"Där det nu är rådande halv förvildning
vi vilja hava den högre bildning,
som vet och tänker, men trivs vid plogen".
Ovanstående ord beskriver mycket träffande det samspel mellan teoretisk och praktisk undervisning som folkhögskolan eftersträvade. Folkhögskolan mötte under sina första tider kritik från många håll. Den fick ofta stämpeln av att vara i högsta grad opraktisk och många ansåg att den skulle göra ungdomen lat och högfärdig (jag har som barn hört skolan kallas "Högfärdsskolan"), och inge förakt för kroppsarbete. Kritiska röster höjdes då det ansågs att eleverna inte inhämtade tillräckliga kunskaper i deras blivande yrken.
Folkhögskolans första rektor, Johannes Klockars, försvarade offentligt skolan i insändare och pamfletter, och påpekade bl.a. att folkhögskolan inte eftersträvade ren yrkesmässig utbildning men att de flesta läsämnena såsom modersmålet, historia, geografi, kommunalkunskap osv. alla innehöll praktiska övningar. Därutöver fanns de rent praktiska ämnena som handarbete och slöjd. Skolans idéella uppgift var trots allt den viktigaste.
I det ursprungliga programmet för Folkhögskolan i Kronoby heter det att "Folkhöskolans ändamål är att befordra en högre allmogebildning och att genom lämplig undervisning värka till sinnets och förståndets förädling, samt bibringa praktiskt nyttiga färdigheter, med särskild hänsyn till befordrandet av intresset för en rationell lanthushållning".